Rifos historia

Hur allt började

Rifo har sitt ursprung i studieresor som det dåvarande Tekniska forskningsrådet ordnade där riksdagsledamöter och forskare reste tåg tillsammans, besökte laboratorier och fabriker – och hann prata länge om hur politik och forskning hänger ihop. Insikten växte: de här samtalen borde finnas hela tiden, inte bara på enstaka resor.

En kommitté bestående av både riksdagsledamöter och forskare förberedde Rifos bildande i mer än ett år. Idén förankrades med bland andra statsminister Tage Erlander och de två kamrarnas talmän. Sällskapet Riksdagsmän och Forskare höll sedan sitt första konstituerande möte den 4 februari 1959. Årsavgiften var 10 kronor och i styrelsen satt representanter för de dåvarande riksdagspartierna tillsammans med forskare från naturvetenskap och teknik. Sedan 1965 har även forskning i humaniora och samhällsvetenskap funnits representerat i styrelsen och bland Rifos aktiviteter.

Idén – en neutral kunskapsarena

Rifo skapades som ett partipolitiskt obundet sällskap. Tanken var enkel men kraftfull:

ge riksdagsledamöter snabb och kvalificerad kontakt med forskning,
ge forskare inblick i hur riksdagens arbete fungerar,
tillsammans identifiera samhällsfrågor där forskningskunskap behövs i politiken.

Tanken var att man i Rifo ska kunna prata fritt, utan krav på att fatta beslut, utan lobbying, men med höga krav på saklighet.

Från studieresor till Nobelpristagare

Under de första decennierna var studieresorna ett kännetecken. Riksdagsledamöter och forskare reste till svenska industriregioner, universitet och så småningom även utomlands. Ett noterbart exempel är resan 1968 till Algeriet och Liberia för att förstå utvecklingsländernas situation.

Rifo har också byggt upp en stark tradition av föredrag och samtal i riksdagen. Statsministrar, ministrar och generaldirektörer har diskuterat forskningspolitik, och flera Nobelpristagare har berättat om sin forskning – ibland så engagerat att de knappt velat lämna mötet.

Sedan 1960-talet har dessutom den årliga riksdagsmottagningen på Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) blivit en återkommande samlingspunkt, där korta presentationer om årets nyheter inom forskning och teknik följs av samtal mellan forskare och ledamöter.

Rifo sätter spår

Rifo tar aldrig officiell ställning. Däremot har många diskussioner lett vidare till konkreta initiativ i och utanför riksdagen. Några exempel är:

”Rifo-motionerna” 1965 – omfattande riksdagsmotioner om forskningspolitik, statistik och internationellt forskningssamarbete som växte fram ur Rifos samtal och bidrog till att forma den moderna svenska forskningspolitiken.
Audiologiska laboratoriet – en partigemensam motion om buller och hörselskador ledde 1963 till ett nytt audiologiskt laboratorium, placerat vid KTH men knutet till Karolinska institutet.
Teknik för åldringar – ett utredningsarbete med rötter i Rifo visade tidigt hur teknik kan underlätta äldres vardag, långt innan ”välfärdsteknik” blev ett begrepp.
Vetenskap & Allmänhet – den ideella föreningen som arbetar för dialog mellan forskning och allmänhet grundades år 2002 och växte fram ur ett initiativ i Rifo.
På regional nivå inspirerade Rifo även bildandet av lokala föreningar som Pofo i Göteborg, där politiker och forskare möttes med Rifo som förebild.

Frågor vid fronten

Genom åren har Rifo ofta legat steget före den allmänna debatten. Virus och risken för kommande pandemier lyftes till exempel i ett Rifo-seminarium i slutet av 2019, bara några månader innan covid-19-pandemin var ett faktum. Bland återkommande teman som har lyfts genom åren finns:

energi- och miljöfrågor, från kärnkraft och försurning till dagens klimatdiskussioner,
medicinska frågor som klinisk forskning, alkohol, tobak, HIV/AIDS och psykisk hälsa,
genteknik, stamceller och nanoteknik,
digitalisering, integritet och säkerhet – från de första datorerna till dagens övervaknings- och FRA-debatt,
forskningens organisering, finansiering och ansvar, liksom frågan om hur forskningsresultat bäst kommer till användning i samhället.

Kärnan har hela tiden varit densamma: att låta forskare från olika discipliner och politiker från olika partier mötas, ställa svåra frågor och pröva tankar – utan att frågorna blir skarpa konflikter i riksdagens kammare.

Rifo-Nytt och den digitala omställningen

För att sprida forskningsnyheter till ledamöterna gav Rifo 1965–1993 ut nyhetsbladet Rifo-Nytt, med 125 nummer. Där blandades internationell forskningsstatistik, svenska exempel och referat från Rifos möten – ofta med tidiga notiser om sådant som i efterhand visat sig avgörande, från klimatfrågan till genteknik.

När medielandskapet förändrades, populärvetenskapliga tidskrifter slog igenom och Internet växte fram, blev behovet av ett tryckt nyhetsblad mindre. I stället har Rifo successivt flyttat fokus mot seminarier och samarbeten.

Ett sällskap som följer med tiden

Sedan Rifo bildades har riksdagen förändrats – tvåkammarsystem har blivit en kammare, fler partier har kommit in, arbetssätt och tempo har skruvats upp. Samtidigt har forskarsamhället vuxit kraftigt och kunskapsflödet via nätet har blivit enormt.

I denna miljö är Rifos uppgift kanske ännu viktigare än 1959:

att ge fördjupning bortom rubrikerna,
att låta forskare förstå politikens villkor och tidsramar,
och att bygga förtroende över både partigränser och ämnesgränser.

I dag samlar Rifo riksdagsledamöter från samtliga partier och forskare från många olika områden. Sällskapet fortsätter att ordna föreläsningar, samtal och samarbeten – ibland i riksdagen, ibland i olika forskningsmiljöer.

Brobygget fortsätter

Efter mer än ett halvt sekel är Rifo fortfarande något ganska unikt: ett levande sällskap där politikens vardag möter forskningens frontlinje. Här kan svåra frågor prövas utan plakat, och nya idéer få fäste innan de når talarstolen.

Ambitionen framåt är densamma som vid grundandet:
att stärka den kunskapsbas som demokratin vilar på, genom att låta forskare och folkvalda mötas, lyssna på varandra – och tillsammans blicka framåt.

Här kan du ta del av verksamhetsberättelser från tidigare år:

Rifos ordförande genom åren

1959-1971	Elisabet Sjövall (S)
1971-1988	Olle Göransson (S)
1988-1999	Rune Rydén (M)
1999-2006	Majléne Westerlund Panke (S)
2006-2014	Yvonne Andersson (KD)
2015-2018	Thomas Strand (S)
2018-2022	Betty Malmberg (M)
2022-2025	Gunilla Svantorp (S)
2025-	Linus Sköld (S)